oblivion

Annons

repition

Repetition är samma sak som upprepningar, och enligt många är det modern till lärandet. (Något min latinlärare brukar skriva i latin på toppen av första sidan av varje prov..)

 

Så jag kanske har upprepat detta tidigare, men jag älskar the lumineers.

Vet inte varför, de har inte ens särskilt många låtar eller album. De låter så äkta, gammaldags, chill. Lite bohemian, lite hippie, lite sitta i sanden under stjärnorna och lyssna på en långhårig kille som spelar gitarr. Eller ligga ute i en koja i en stor och mörk skog med bara månljuset. Eller hålla handen med någon som det bubblar i bröstet på när man ser, och som man ser alldeles för sällan.

 

Det handlar inte om pengar, företag, att skapa eller att inte skapa. Det handlar om att njuta av det man gör, vad man än gör. Om man inte njuter, så får man arbeta fram njutandet. Ingen njuter av samma sak men det är nog grundstenen i att vara lycklig. Jag har ambitioner, höga sådana, vinna nobelpris, bota sjukdomar, starta skolor och vaccinera fattiga barn i u-länder. Jag har även drömmar, att bo utan elektricitet i naturen, att föda riktigt vackra och självständiga barn (många!!), att älska och bli älskad.

 

Ibland får musiken en att känna som att allt man drömmer om är möjligt. Det som gör historien bra, är dess oförutseddhet. Att man inte vet vad som kommer hända. Likt Winstons rädsla för rum 101, trots att han inte har någon aning om vad som väntar, så är det det som gör livet spännande. Adrenalinet pumpar vid varje andetag, man väntar med alla muskler fyllda av kraft på vad som komma skall. När man ser tillbaka på de gågna året, månaden, dagen, timmen eller ens minuten, så fylls man av känslor, hela bröstkorgen känns som att den ska explodera. Jag föreställer mig inte ett rosa regn som de förklarar det i Grey’s Anatomy, något som väckte mitt stora intresse för kirurgin, utan jag föreställer mig universums födelse, även om det sägs ha varit en implosion istället för explosion. Ett mörker där gnistrande stjärnor och blänkande planeter, stoft och atomer, slungas ut i vindlande fart av en osynlig kraft.

 

Så känns det när jag tittar tillbaka på min gymnasietid till exempel. Det har varit hundratals nya ansikten, vänner som ovänner, klasskamrater som delar liknande ambitioner. Det har också varit nya erfarenheter, framförallt utomländska möten. Inte bara möten med människor från jordens alla kontinenter utan möten med kulturer, med språk, små krumilurer som på något sätt beskriver allt vi känner till. Det har varit förälskelser, kärlek och så klart första gången på flera aspekter.

Trots allt har det varit ovanligt lite svek, hat, depression och ånger. Tonårstiden som ska vara så jobbig. Så smärtsam och känslomässig. Visst har den varit känslomässig, stress inför prov, ångest inför betyg, prat och återigen prat om kärlek, pojkar, flickor, killar och tjejer. Fram och tillbaka, sociala medier, videos på youtube, låtar på spotify, långa midnattssamtal över skype. Det är ett samhälle som vi har vuxit upp i, som vi är invanda i och som vi nog aldrig kommer lyckas bryta oss loss från. Jag tror inte heller det är många som vill det, de flesta trivs nog bra bakom alla skärmar, inbakta i all teknik och möjligheten att skriva skvaller till klasskamraten på stolen bredvid men även möjligheten till att läsa om meteroitnedslag i Ryssland. Jag däremot, jag är invand men jag är inte skapad av detta. Jag var skapad av det naturen gav oss, kött och blod. Den lilla mängd syre i luften och framförallt känslor. Det är känslorna som berättar var vi har varit och vart vi kommer att befinna oss. Det är just oförmågan att sätta ord på dessa som ger oss ovissheten. Min kära, kära ovisshet.

Kommentera (2)

Kommentera

Se fler...
Annons

favvis

Min nya favvis denna veckan!

Switchfoot – Lonely Nation

Kommentera (0)

Kommentera

Annons

En vän

En av mina kompisar visade mig denna låten, lugn och rätt go. Inte alls något jag själv lyssnar på men gillar den när jag väl hör den!

 

People In Planes – Pretty Buildings

Kommentera (0)

Kommentera

Annons

ny favoritlåt

Favoritlåtar är alltid ett lite svårt ämne, det brukar ju gå över så vansinnigt snabbt när man lyckats lyssna sönder just den specifika låten. Detta är i alla fall min för tillfället!!

The Naked And Famous – Girls Like You

Den finns även med i spellistan från alt nation som jag lade upp tidigare idag. Där finns för övrigt många andra riktigt grymma låtar, de flesta ifrån samma tidsperiod och sound som denna!

Kommentera (0)

Kommentera

Annons

sunday bloody sunday

Jag har varit väldigt seg med musiken över jul, lyssnade mycket på min killes favoritradiostation, de har även en spellista på spotify (tur för mig!) med en massa grymma låtar. Den lyssnar jag mest på just nu.

Sirius XM – Alt Nation

Idag fick jag dock riktig lust att lyssna på denna, otroligt grymma, klassikern:

U2 – Sunday Bloody Sunday

Kommentera (0)

Kommentera

stats